En somrig kväll i Hyde Park

När regnet öser ner får man helt enkelt försöka hålla humöret uppe på andra sätt. Jag vaknade till ett smatter mot rutan imorse och sist jag tittade ut droppade det fortfarande i vattenpölarna. En hel dag med regn, vilket inte är ovanligt för hösten egentligen. Men trist är det! Något jag brukar göra när jag har slut på inspiration är att öppna upp alla mina mappar med bilder och gå igenom dom, kanske redigera om en gammal goding som behöver lite extra kärlek eller bara för att få chansen att leka och öva ännu mer. Man kan väl aldrig få för mycket tid i Photoshop? :D
 
Jag ramlade över några bilder från London från i augusti, som jag fortfarande inte visat! Hade med mig så många bilder hem från den resan och sedan hände det så mycket annat efter det, så jag fick aldrig någon riktig ordning på dom. Det är i alla fall ifrån Hyde Park i London, ett av mina favoritställen i hela staden. Det är ju ingen hemlighet att jag gillar parker, jag vill alltid gå till närmsta park så fort jag åker någonstans. Hyde Park var jag i första gången för tre år sedan, och så fort vi har lite tid över åker jag gärna dit. Framför allt en varm sommarkväll när solen lyser dig alldeles för starkt rakt i ögonen,men det är en mysig känsla.
 
 
Hela parken liksom sprudlar av liv och energi. Oftast får du se dig för så att du inte råkar gå in i någon, för det är folk överallt. Det är väl den största parken i London - åtminstone en av dom - och det märks. På somrarna är uteserveringarna fullpackade, trampbåtarna fyller hela sjön och alla slags människor går utmed vattnet samtidigt som barnen stannar till vid kanten och matar fåglarna. Och de som inte håller till vid vattnet hittar du antingen cyklandes igenom parken eller utspridda på filtar på de stora gräsmattorna.
 
Något mer Hyde Park är känt för är väl alla dessa i stort sett tama ekorrar. Man har ju hört historier om hur de kan springa fram och äta direkt ur din hand, och det är verkligen så. Medan jag och Isabelle promenerade runt hittade vi några av dessa rackare, och bara föra att testa teorin sträckte jag ut handen. Inte mindre än fem sekunder senare var han framme och nosade. Nu hade jag ju ingen mat i handen, utan lurades lite bara, men jag kände mig inte allt för hemsk för han fick lite mat av grabben bredvid mig direkt efter ;)
 
Nej, det är verkligen någonting magiskt med att strosa runt i Hyde Park en sommarkväll. Det är den där glädjen som sprider sig mellan alla människor, det är den där känslan av gemenskap trots att du inte känner någon. Den där känslan av tillhörighet när du kan gå runt helt själv och ändå inte känna dig ensam, just för att du är omringad av så mycket liv och rörelser. Det är en av mina favoritplatser på hela jorden.