Den här morgonen var något utöver det vanliga. Jag sitter i skrivande stund i min mosters lägenhet som jag nu får låna den kommande veckan, vilket alltid är lika underbart. Det är en fantastisk lägenhet och jag trivs så bra här. Jag har även tillgång till hennes bil vilket gör att jag kan åka vart jag vill, när jag vill, utan att anpassa mig efter andra. Och imorse hade jag ställt klockan på halv 6, och strax efter det satte jag mig i bilen och styrde ut mot mitt älskade Björkvik.

 

Himlen var klar hela vägen ut och jag kände mig helt säker på att jag skulle få se solen stiga upp från horisonten. När jag däremot parkerade bilen såg jag hur ett ganska tjockt molntäcke låg utmed linjen mellan havet och himlen och jag suckade lite tyst för mig själv. Men det försvann. Jag borde ha lärt mig det vid det här laget att när det kommer till himlen, väder och moln så kan allt förändras inom loppet av bara några minuter. Jag gick min vanliga vända bort till dom högre klipporna och väntade där på att solen skulle dyka upp. Det enda ljud som hördes var vågorna som slog in mot stenarna och någon enstaka fågel. Vinden låg på och med bara sju grader i luften var det faktiskt kallt, men det störde inte. Det kändes snarare välkommet - ett bevis på att hösten är här nu. Jag är redo för hösten. Jag är glad över att behöva dra på mig en tjocktröja innan jag lämnar värmen i hemmet. Häromdagen blev jag taggad i en nedräkning på facebook av en kompis som visade att det bara var hundra dagar kvar till julen. Och jag är faktiskt redo. Jag är redo att börja nedräkningen till julen. Jag är redo för att trädens gröna löv ska skifta till gult. Jag är inte bara redo, jag längtar. Och när jag sprang runt där ute på Björkvik imorse var jag lycklig. Det var en skön känsla, för sist jag var här - innan sommaren - mådde jag inte alls bra. Jag hade kraschat helt. Jag satt där på min klippa i flera timmar med ångest och visste inte vilket håll som var uppåt - och därför känns det helt underbart att gå där ute idag och må bra. Det finns alltid saker att jobba på, alltid saker som kan bli bättre, men i det stora hela är livet bra. Och ännu bättre blir det ju där ute, med havet och solen som mitt enda sällskap. En perfekt start på morgonen och ett bra avslut på helgen för att ladda upp inför en ny vecka. En vecka ensam i mosters lägenhet - närmare till jobbet och tillgång till egen bil. Nästa vecka blir en bra vecka!